setTitle('The Blood Typing Game - Vad är en blodtyp?'); ?> setMetaDescription('digital skolresurs, blod, typ, typning, blodtyping, serologi, grupp, transfusion, människan, antikropp, antigen, immunförvar, immunförsvaret, immunsystem, prestationer, uppdrag, Karl Landsteiner, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobel, Pris, Nobelpristagare, vinnare, utbildning, spel, skola, A Rh-, A Rh+, B Rh-, B Rh+, AB Rh-, AB RH+, O Rh-, O Rh+, 0 Rh-, 0 Rh+, negativ, positiv, Rh+, Rh-, A, B, 0, O, plus, minus, Rh, Rhesus, AB0, ABO, system, röda blodceller, röda blodkroppar, agglutination, universalmottagare, universalblodgivare, rh faktor, plasma, blodplasma, blodklumpning, kunskapsspel, lärospel, biologi, naturkunskap, cell, celler, kompatibelt'); ?> setCssIncludes('++/css/bare.css'); ?> printHeader('top_bare.php'); ?>
$a
$b
";
if ($a==0 && $b==0)
{
?>
Innan man kände till att alla människors blod inte är riktigt likdant, hade många blodtransfusioner dödlig utgång. Det var först efter 1901, då österrikaren Karl Landsteiner upptäckte att människor tillhör olika blodgrupper, som blodtransfusionerna blev säkrare. Blodgruppssystemet som Landsteiner upptäckte kallas för ABO ("A B noll") och belönades med Nobelpriset 1930. Tio år senare var Karl Landsteiner med om att upptäcka ytterligare ett blodgruppssystem hos människan, kallat Rh. Båda blodgruppssystemen används än idag för att välja rätt blod vid en blodtransfusion.
En vuxen människa har ungefär 4-6 liter blod som cirkulerar i kroppen. Blodets viktigaste uppgift är att transportera syre till kroppens alla vävnader, för utan syre dör kroppens alla celler.
Blodet består av olika typer av celler som flyter runt i en vätska som kallas plasma.
Bildkälla: National Cancer Institute, USA. Foto: Bruce Wetzel och Harry Schaefer
Det här är ett foto av människoblod tagit genom ett svepelektronmikroskop.
Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens alla vävnader. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin, ett protein som binder till sig syre.
Vita blodkroppar bekämpar infektioner. En sorts vita blodkroppar bekämpar sjukdomar genom att producera antikroppar som attackerar och förstör främmande ämnen som tagit sig in i kroppen.
Blodplättar hjälper blodet att levra sig, till exempel när du får ett sår.
Plasma innehåller salt och olika sorts proteiner. Det är i plasman som antikropparna flyter runt.
Inom blodgruppssystemet ABO kan man tillhöra blodgrupperna A, B, AB eller O.
I Sverige säger vi "A B noll". Det gör det lätt att komma ihåg att blodgrupp "noll" heter så för att den har noll antigener inom ABO blodgruppssystemet, varken A eller B antigen. I andra länder är det vanligare att benämna "O" som bokstaven O. Bokstaven O kommer ursprungligen från tyskans ohne Antigene som betyder "utan antigener".
Blodgruppssystemet Rh är en förkortning av rhesus. Det var hos rhesusaporna som man först hittade den här blodgruppen, senare upptäckte man att även människor hade samma blodgrupp.
Idag känner vi till över 30 olika blodgruppssystem hos människan, men det är fortfarande ABO tillsammans med Rh-systemet som är viktigast när det gäller blodtransfusioner. När man ska ange vilken sorts blod en människa har både inom ABO och Rh-systemet använder man ordet blodtyp.
Den blodtyp vi tillhör bestäms av anlag vi har ärvt från våra föräldrar.
Vi människor tillhör någon av de här åtta blodtyperna:
A Rh+, A Rh-, B Rh+, B Rh-, AB Rh+, AB Rh-, 0 Rh+, or 0 Rh- .
De olika namnen visar vilka antigener och antikroppar som finns i blodet.
Det som skiljer blodtyperna åt är att de röda blodkropparna i blodet har olika kombinationer av molekyler kallade antigener på ytan. A- och B-antigenerna är socker och Rh antigenen är ett protein. Det är de här antigenerna som bestämmer till vilken blodtyp du hör.
Det finns också en annan skillnad mellan blodtyperna och det är kombinationen av vilka antikroppar som flyter runt i blodplasman.
Du kan ha A- och/eller B- och/eller Rh-antigener eller inga av dem.
Du kan ha A- och/eller B- och/eller Rh-antikroppar eller inga av dem.
Har du A-antigen på dina röda blodkroppar betyder det att du inte har A-antikroppar i blodplasman. Skulle du ha det skulle ditt blod klumpa ihop sig, för A-antikropparna passar ihop med och fäster på A-antigenerna. Detsamma gäller för B-antigener och B-antikroppar, Rh-antigener och Rh-antikroppar.
(Uttalas A Rh minus eller A Rh negativ)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
A betyder att det finns A-antigener.
(Rh- betyder att det inte finns några Rh-antigener.)
Antikroppar (i blodplasman):
B-antikroppar och Rh-antikroppar.
(Om det finns A-antigener, men inga B- eller Rh-antigener, betyder det att det finns B- och Rh-antikroppar i blodplasman.)
Namnet A Rh- visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas A Rh plus eller A Rh positiv)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
A betyder att det finns A-antigener.
Rh+ betyder att det finns några Rh-antigener.
Antikroppar (i blodplasman):
B-antikroppar.
(Om det finns A- och Rh-antigener, men inga B-antigener, betyder det att det finns B-antikroppar i blodplasman.)
Namnet A Rh+ visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas B Rh minus eller B Rh negativ)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
B betyder att det finns B-antigener.
(Rh- betyder att det inte finns några Rh-antigener.)
Antikroppar (i blodplasman):
A-antikroppar och Rh-antikroppar.
(Om det finns B-antigener, men inga A- och Rh-antigener, betyder det att det finns A- och Rh-antikroppar i blodplasman.)
Namnet B Rh- visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas B Rh plus eller B Rh positiv)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
B betyder att det finns B-antigener.
Rh+ betyder att det finns Rh-antigener.
Antikroppar (i blodplasman):
A-antikroppar.
(Om det finns B- och Rh-antigener, men inga A-antigener, betyder det att det finns A-antikroppar i blodplasman.)
Namnet B Rh+ visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas AB Rh minus eller AB Rh negativ)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
AB betyder att det finns både A- och B-antigener.
(Rh- betyder att det inte finns några Rh-antigener.)
Antikroppar (i blodplasman):
Rh-antikroppar.
(Om det finns A- och B-antigener, men inga Rh-antigener, betyder det att det finns Rh-antikroppar i blodplasman.)
Namnet AB Rh- visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas AB Rh plus eller AB Rh positiv)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
AB betyder att det finns både A- och B-antigener.
Rh+ betyder att det finns Rh-antigener.
Antikroppar (i blodplasman):
Inga antikroppar!
(Om alla tre möjliga sorters antigener finns, A, B och Rh, betyder det att det inte finns några sorters antikroppar alls i blodplasman.
Namnet AB Rh+ visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas noll Rh minus eller noll Rh negativ)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
Inga antigener!
(O "noll", betyder att varken A eller B antigen finns.)
(Rh- betyder att det inte finns några Rh-antigener.)
Antikroppar (i blodplasman):
A-antikroppar, B-antikroppar och Rh-antikroppar.
(Om det inte finns några av de tre olika sorters antigenerna, varken A, B eller Rh, betyder det att alla tre sorters antikroppar, A, B och Rh, finns i blodplasman.)
Namnet O Rh- visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
(Uttalas noll Rh plus eller noll Rh positiv)
Antigener (på ytan av de röda blodkropparna):
(O "noll" betyder att det varken finns A- eller B-antigener.)
Rh+ betyder att det finns Rh-antigener.
Antikroppar (i blodplasman):
A-antikroppar och B-antikroppar.
(Om det finns Rh-antigener, men varken A- eller B-antigener, betyder det att det finns A- och B-antikroppar i blodplasman.)
Namnet O Rh+ visar inte bara vilka antigen som finns på de röda blodkropparna, utan också vilka antikroppar som finns i blodplasman.
Notera att:
Det här med att människor som är Rh- inte naturligt har Rh-antikroppar i blodplasman från början (på samma sätt som man till exempel kan ha A- eller B-antikroppar) beaktas inte i det här spelet. I verkligheten kan en människa som är Rh- utveckla Rh-antikroppar i blodplasman först om hon eller han får en blodtransfusion med röda Rh+ blodkroppar. Då triggar Rh-antigerna på de mottagna röda blodkropparna igång produktionen av Rh-antikroppar hos människan med Rh- blod. I Blood Typing Game får man låtsas att alla patienter med Rh- blod någon gång tidigare i livet fått en blodtransfusion med Rh+ blod.
Numera benämns Rh-faktorn ofta som RhD, dvs de Rh positiva anges som RhD+ och de Rh negativa som RhD-. I den här produktionen används den äldre varianten Rh+ och Rh-.
Här refereras till A-antikroppar, B-antikroppar och Rh-antikroppar. Det är också vanligt att benämna dem anti A-antikroppar, anti B-antikroppar respektive anti Rh-antikroppar.